Alex Schulman drömmer sig tillbaka till den underbara tid då man fortfarande trodde att invandring var det bästa som kunde hända Sverige. Och han glömmer hur han själv var en del av mobbargänget som brännmärkte alla de som hade invändningar, som vi nu vet var riktiga.

Det verkar som om sorgen breder ut sig på Dagens Nyheter. I text efter text beklagar sig tidningens skribenter över den ”tragedi” det sägs vara att allt färre personer invandrar till Sverige.

Schulman drömmer om svunna goda tider Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att vilja upprepa det som visade sig gå åt skogen är höjden av galenskap

Korn: Schulmans nostalgiska drömmar

Denna helg förväntades upploppen i Storbritannien ta ny fart och drabba företag över hela landet som lever på att ordna med uppehållstillstånd. Av det verkar det inte ha blivit något. Det förväntade inbördeskriget är tills vidare inställt, vilket inte är samma sak som att allt är frid och fröjd.

Om man med ett ord ska beskriva stämningen kring upploppen i Storbritannien blir det misstro. Folk misstror media, polisen och politiker. Media, polisen och politiker misstror folk. Båda sidor ser de andra som extremister och våldsutövare. Båda sidor anser att den andra sidan ljuger.

När slummen i Pendleton revs sparades pubarna. Men det var längesen något öl serverades på puben ”The Railway” Foto: Dan Korn

Men grytan fortsätter att puttra och kan explodera om man inte lyfter av locket

Korn: Inbördeskriget som kom av sig

Hur man än vänder och vrider på frågan om Imane Khelif blir det orättvist mot någon. Så ser nämligen verkligheten ofta ut. Men konservativa som i hastigt mod fördömt henne borde tänka på att utanför idrottens värld är det en självklarhet att kön bedöms efter vilka könsorgan man har, inte genom DNA-test.

Varför har så många svårt att sia om framtiden, när det ibland är busenkelt? Man behöver inte vara profet eller spågumma, inte sia varken med kort eller kaffesump. Man behöver ingen kristallkula, behöver inte uttyda något orakel i Delfi eller ringa något lokalt medium. Allt man behöver är att använda sitt sunda förnuft. Då är det inte svårt att se att inom en mycket nära framtid har galenskapen kring transpersoner nått vägs ände.

Algeriets Imane Khelif riktar ett slag mot Italiens Angela Carini Foto: John Locher/AP/TT

Naturen är inte rättvis, men om vi kan ska vi försöka eftersträva rättvisan

Korn: Ett slag för transaktivismens slut?

Det är inte fint att vara lättkränkt eller kulturkrigare. Men det är inte svårt att förstå varför folk är det.

Reaktionerna på tablån ”La Cène Sur Un Scène Sur La Seine”, det vill säga en ordlek som betyder sista måltiden på en scen vid Seine, fortsätter. Det har nu hunnit bli ett vedertaget faktum i alla kretsar som vill vara politiskt korrekta att scenen föreställde en dionysisk backanal. Att scenen var utformad som da Vincis tavla och att dess skapare alltså själv kallade den La Cène, vilket vem som helst med tillgång till Google translate kan få översatt till ”Herrens nattvard”, spelar givetvis ingen som helst roll. Säger du något annat tillhör du ”de lättkränkta”.