Vilka skyldigheter har världens stater för att stoppa klimatförändringarna? Efter år av påtryckningar ska FN:s internationella domstol i Haag (ICJ) – i sitt största mål någonsin – i eftermiddag besvara den frågan.
Små önationer i Oceanien, för vilka stigande havsnivåer utgör ett existentiellt hot, har gått i bräschen för att ICJ ska pröva frågan om staternas skyldigheter i fråga om klimatförändringar.
De hoppas att domstolen ska slå fast att klimatförstöring är olagligt och att rika länder med höga utsläpp måste ta störst ansvar för den så kallade gröna omställningen.
Under två veckor i december hörde ICJ ett 100-tal länder och ett drygt tiotal samarbetsorganisationer, vilket enligt nyhetsbyrån AP är den största uppslutningen under domstolens 80-åriga historia.
Domstolens beslut är inte bindande. Däremot är det mer än en symbolhandling, eftersom det kan utgöra grund för framtida rättsliga åtgärder, som stämningar, i olika länder.
Ett svenskt exempel finns i Aurorafallet, där organisationen Aurora stämde Sveriges regering för vad man hävdar är otillräckligt klimatarbete. Högsta domstolen meddelade i februari att målet inte kan prövas i svensk domstol – men öppnade för att en annorlunda utformad klimattalan skulle kunna tas upp i framtiden.
Aurora har sedan dess lämnat in en ny stämning mot svenska staten vid Nacka tingsrätt.
ICJ väntas meddela sitt besked vid ett offentligt sammanträde klockan 15 på onsdagen.
fakta
Internationella domstolen i Haag (ICJ)
Internationella domstolen i Haag är FN:s juridiska organ. Det etablerades i juni 1945, och påbörjade sin verksamhet i april året därpå. Domstolen består av 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd för nioårsperioder. I mars 2023 bad generalförsamlingen ICJ om råd i två frågor: Vilka förpliktelser har länder för att skydda klimatet och miljön från skadliga, av människan orsakade, växthusutsläpp och vad blir konsekvenserna för regeringar om deras agerande (eller brist på) skadar klimatet och miljön. Källa: ICJ, AP
