För flickor som lever under hedersnormer kan skolan vara den enda plats där de andas fritt, utan familjens kontroll. När lärare bär slöja skickar det en signal om att täcka sig även i skolmiljön, menar Sverigedemokraternas Sara Gille.

– Det blir en press på flickan att fortsätta bära slöjan helt enkelt. Även om de egentligen inte vill det. För vi anser ju som sagt att lärarna ska vara neutrala och det blir helt enkelt en symbol som flickorna kanske försöker frigöra sig från, säger Gille till Bulletin.

I en debattartikel i GP som är en replik på en debattartikel av Dania Rashid, går Sverigedemokraterna till motangrepp mot påståendet att slöjan är ett fritt val och uttryck för identitet.

”Till skillnad från vad Rashid påstår är slöjan för många flickor inte alls ett uttryck för identitet, utan för lydnad, skam och kontroll. Den markerar att flickors frihet är villkorad, att deras kroppar ska döljas och att deras värde är kopplat till familjens heder”, skriver Gille, Patrick Reslow och Agneta Kjaerbeck i artikeln.

Hyllar Frankrike som förebild

Frankrike framhålls som ett framgångsexempel där slöjförbud i skolan infördes 2004. Enligt Gille har det franska förbudet gjort skolan till en neutral plats och förstärkt elevernas rätt att slippa religiöst tryck.

– Det ger ju en effekt av att eleverna vågar i större utsträckning göra egna val utan religiöst tryck. Jag tycker att det här är en tydlig principfråga. I skolan så ska eleverna möta ett värderingssystem som bygger på jämlikhet och frihet och inte religiösa normer, säger hon.

Även Belgien och delar av Tyskland har liknande förbud som Sverigedemokraterna nu vill införa i Sverige.

Utvisning vid grova hedersbrott

SD föreslår också utvisning för utländska medborgare som begår grova hedersbrott.

– Om man som utländsk medborgare begår grova hedersbrott, då har man helt enkelt förbrukat sin rätt att vara kvar i Sverige. Det är faktiskt ett sätt att visa att vårt samhälle står upp för frihet och inte förtryck, förklarar Gille.

Skolan som frizon

Gille betonar att förslaget är en del i en bredare strategi mot hedersförtryck i skolmiljön.

– Skolan ska ju vara en frizon från religiöst och kulturellt förtryck. Och för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck så måste man göra det även i skolan, säger hon.

Partiet vill stärka lärarutbildningen så att lärare får bättre kunskap om hur hedersförtryck yttrar sig och hur man upptäcker det i tid.

– Skolpersonal måste ha rätt verktyg för att kunna se och agera när barn far illa. Vi vill också att skolorna får ökade resurser för att jobba förebyggande och stödjande för de här utsatta barnen, säger Gille och fortsätter:

– För varje gång som vi undviker att prata om de här frågorna så sviker vi ju de flickor och pojkar som faktiskt växer upp med hedersnormer. Vi kan ju inte blunda för hur slöjan används som ett kontrollmedel .

Pojkar också drabbade

Hedersförtrycket drabbar inte bara flickor, påpekar Gille. Pojkar förväntas upprätthålla familjens heder genom att kontrollera sina systrar.

– De [pojkarna] uppfostras ju i ett system där deras känslor och valfrihet och jämställdhet inte får plats helt enkelt. Men jag tycker ändå inte att man ska glömma att det är flickor och unga kvinnor som i utsträckning drabbas av konkreta begränsningar, som att inte få välja vänner, klädsel, oskuldsnormer och så vidare, säger hon.

För Sverigedemokraterna handlar det om att våga tala klarspråk om symboler som legitimerar förtrycket. Slöjan beskrivs som en symbol för lydnad, skam och kontroll.

– I många fall så är slöjan inte ett fritt val, utan det är en symbol för att visa att en kvinna är anständig. Slöjan bygger egentligen på en idé om att kvinnans kropp måste döljas för att inte väcka begär. Och det här med att väcka begär är ju i grunden ett patriarkalt kontrollverktyg som förstärker de här könsrollerna och underminerar jämställdhet, förklarar Gille.