Nästa vecka startar Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro. En av frågorna som ska behandlas är lagen om hets mot folkgrupp som vissa i partiet vill slopa och andra vill reformera.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson representerar partistyrelsens ställning som menar att lagen bör reformeras då det finns relevanta användningsområden.

– Exempelvis kan vi se hur judarna drabbats av Palestinademonstranter som går runt med slagord och kampanjer som ligger nära att man vill utrota det judiska folket, säger Mattias Bäckström Johansson till Bulletin.

Bör inte inkludera drag queens

Leonid Yurkovskiy, riksdagsledamot och SD Nackas ordförande, menar däremot att lagen bör avskaffas.

Han anser att lagen bland annat leder till självcensurering och säger dessutom att den är otydlig eftersom personer bland annat dömts för att hetsa mot exempelvis dragqueens.

– Vi som har skrivit motionen ser ju problem med nuvarande lag. Kort sagt tycker vi att det här ska handla om yttrandefrihet och inte någon yttrandeförmån. Som det ser ut i dag tillämpas lagen ganska godtyckligt, säger Leonid Yurkovskiy till Bulletin.

Mattias Bäckström Johansson håller med Yurkovskiy om att sexuella läggningar inte bör ingå under samma paraply. Han menar att lagen är tänkt att skydda utsatta folkgrupper men att den ibland tillämpats mot enskilda individer, vilket det redan finns lagstiftning mot.

– Sedan man införde missaktningsdelen i lagstiftningen har det gjort att det är ett sluttande plan. Som när tonåringar döms för vad som kanske borde anses mer som pojkstreck eller att politiker kan utredas och åtalas för vad som snarare är en åsikt, säger Mattias Bäckström Johansson.

Svenskar bör ses som folkgrupp

Hets mot folkgrupp infördes redan efter andra världskriget 1949. Sedan dess har lagen genomgått reformeringar för att inkludera fler grupper och situationer.

– Det är dumt att riva upp hela lagstiftningen, den har ett gott syfte och en funktion att fylla. Men när man breddat och lagt på annat så skapar det en drivkraft att riva upp hela lagstiftningen, säger Bäckström Johansson.

En annan viktig del är att svenskar som grupp ingår i lagstiftningen enligt Bäckström Johansson. Teoretiskt är det redan så men Bäckström Johansson säger att sådana fall sällan leder till domar.

– Vi kan se det praktiska utfallet och med den praxisen så finns det ju inget skydd för det svenska folket. Det är ju folkgrupper som ska skyddas och då ska man såklart inte kunna uttrycka hets mot svenskar.

En oroväckande utveckling

Samtidigt som Leonid Yurkovskiy tycker att lagen ska slopas helt säger han att partistyrelsen och han delar problembild till stor del.

– Jag ser absolut att man kan hitta en kompromiss här. Jag har förståelse för att man vill lämna ett visst handlingsutrymme i den här frågan. Både i förhandlingar med andra partier men också för oförutsedda detaljer som man kanske inte har räknat med i nuläget, säger Yurkovskiy.

Yurkovskiy tycker att den viktigaste delen att få bort är den som handlar om missaktning. Han är villig att kompromissa om frågan men säger samtidigt att det är den del som skapat mest otydlighet kring lagen.

– Det viktigaste med det är att säkra yttrandefriheten. Vi ser inte att den här lagen bidrar till något konstruktivt just nu utan tvärtom så ser vi en oroväckande utveckling som vi bland annat ser i Storbritannien.