Under vinterhalvåret har vindkraften stått för nästan 29 procent av kraftproduktionen och därmed passerat kärnkraften som Sveriges näst största kraftslag. Bara vattenkraften har stått för en högre andel, och i december producerade vindkraften mest el i landet.
– Inget av detta har hänt tidigare. Det är ett genombrott, säger Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på branschorganisationen Svensk vindenergi, till Dagens Nyheter.
Enligt Hallberg är det inte vädret som förklarar vindkraftens förbättrade produktion.
– Nej, det har varit en hyfsat normal vindvinter. Förklaringen ligger snarare i att vindkraften har byggts ut och är betydligt mer effektiv än den gamla vindkraften, säger Tomas Hallberg.
Samtidigt begränsas vindkraftens utbyggnad av det kommunala vetot. Enligt siffror från Svensk vindenergi sade Sveriges kommuner nej till 63 procent av vindkraftverksprojekten under 2024. Dessutom har allt färre projektansökningar skett under det senaste året.
– Om företagen som vill etablera vindkraft anar att risken för nej är stor så väljer man att inte gå vidare med sin ansökan, säger Tomas Hallberg.
Flest kommunala veton sker i den sydligaste delen av landet, där kommunerna sade nej till 86 procent av vindkraftverken förra året, medan 50 procent av kommunerna sade nej i norr.
Ett trendbrott syns emellertid efter att regeringen under hösten förbättrat villkoren för kommuner som säger ja till vindkraft.
Enligt beslutet ska en summa som motsvarar fastighetsskatten från vindkraft överföras till aktuell kommun, och efter beslutet i september har kommunerna tillstyrkt 50 procent av vindkraftsprojekten, medan endast 29 procent tillstyrktes innan beslutet.
