Bara 32 procent av de röstberättigade utlandssvenskarna lade sin röst i riksdagsvalet 2022. Det vill regeringen ändra på inför valet i september. I en debattartikel i Dagens Industri skriver utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) om de åtgärder som nu sjösätts.

”Sverige slutar inte vid våra gränser. Det gör inte heller demokratin. Nu ser vi till att fler svenskar kan vara med och forma vår framtid”, skriver ministrarna.

Fler röstlokaler

Valmyndigheten får i uppdrag att bredda informationen om utlandssvenskars rösträtt och röstningsmöjligheter. Som en del av satsningen ska brev skickas till alla som fallit ur röstlängden de senaste 15 åren. Antalet röstmottagningsplatser utomlands utökas till närmare 300 – ett rekord – och öppettiderna ska också bli längre. Utrikesförvaltningen tillförs en miljon kronor för att möjliggöra satsningen, som även inkluderar att utlandsröster fraktas hem säkert via diplomatpost.

Var sjunde brevröst underkändes

Ett annat problem regeringen vill åtgärda är den höga andelen underkända brevröster. I det senaste valet underkändes hela 13 procent av brevrösterna, i de flesta fall till följd av enkla formaliamisstag. Inför höstets val ska en omfattande informationssatsning, via både post och digitala kanaler, minska den siffran.

Det blir också enklare att återupptas i röstlängden. Utlandssvenskar som fallit ur den ska nu kunna förtidsrösta i Sverige fram till och med valdagen, och därigenom automatiskt återupptas i längden.

SINK-sänkning och kortare väntetider

Utöver rösträttsfrågan lyfter ministrarna även andra åtgärder för utlandssvenskar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen höjde den särskilda inkomstskatten SINK, som bland annat drabbar utlandssvenskar. Den sänkningen genomförs nu i två steg med start i år och väntas beröra nästan 90 000 personer. Regeringen uppger också att handläggningstiden hos Migrationsverket för svenska medborgare som vill återvända till Sverige har kortats med omkring 60 procent.