En avståndsbaserad skatt på lastbilstrafik förbereds i Regeringskansliet som en följd av EU-direktiv. Förslaget har diskuterats i svensk politik under lång tid och väcker oro i transportnäringen för ökade kostnader och effekter på sysselsättningen. ”Sverige måste lämna Eurovignetten”, skriver Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, till Bulletin.
Regeringen arbetar med att ersätta dagens fasta avgift för lastbilar med en kilometerskatt som baseras på hur långt fordonen kör på svenska vägar. Skatten ska gälla både svenska och utländska fordon och behöver vara införd senast 2032 för att uppfylla EU:s regelverk, rapporterar SR.
Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister, bekräftar att arbetet pågår.
– Det är någonting som nu bereds i Regeringskansliet och som skulle vara tillämpligt för de fordon som färdas på vägarna i Sverige oavsett om de är svenska eller utländska, och detta är någonting som regeringen arbetar med, säger han till radion.
Transportföretagen: ”Det vore djupt orättfärdigt”
Transportnäringen varnar för att en kilometerskatt riskerar att få breda ekonomiska konsekvenser.
På frågan hur branschorganisationen Transportföretagen ser på en framtida kilometerskatt lyfter organisationen risken för ökade totalkostnader.
”En rörlig vägavgift för tunga lastbilar får inte leda till ett ökat kostnadstryck för godstransporter på väg totalt sett, det skulle försämra svensk konkurrenskraft”, skriver Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Thorsell framhåller att branschen måste involveras tidigt i processen för att ett nytt system ska fungera i praktiken.
”I utredningar och beredning av en vägavgift är det viktigt att branschen får vara med i diskussionerna för att i högsta möjliga utsträckning få ett system som har användarnas acceptans”, skriver hon.
Transportföretagen avvisar samtidigt argumentet att minskade intäkter från drivmedelsskatter ska kompenseras genom höjda vägavgifter.
”I takt med att vägtrafiken elektrifieras kommer statens intäkter från drivmedelsskatter att minska. Detta får inte användas som ett argument för att höja vägavgiften för tunga lastbilar. Det vore djupt orättfärdigt.”
Sveriges Åkeriföretag: ”Inte modellen i sig”
Sveriges Åkeriföretag betonar att diskussionen inte bör fastna i själva modellen, utan i det samlade skatte- och avgiftsuttaget.
”Den stora utmaningen är det totala skatte- och avgiftsuttaget, inte modellen i sig med avståndsbaserad skatt. Den stora frågan är vilket utrymme det finns att justera befintliga pålagor”, skriver organisationen i en skriftlig kommentar till Bulletin.
Organisationen varnar samtidigt för breda konsekvenser om transportkostnaderna ökar.
”Om det blir dyrare transportkostnader så drabbar det offentlig sektor, handel och industri så det är viktigt att Sveriges avlånga land inte blir för dyrt att verka och bo i jämfört med våra grannländer.”
Volvo Lastvagnar: ”Vägtull kan bidra”
Från fordonstillverkarhåll har frågan om kilometerskatt främst kopplats till klimatstyrning.
På frågan hur en vägavgift kan utformas för att bidra till omställningen utan att slå mot transportnäringen, svarar Helena Lundgren Lind, talesperson för Volvo Lastvagnar till Bulletin:
”Vi anser, liksom Mobility Sweden, att en koldioxiddifferentierad vägtull kan bidra till en tydlig klimatstyrning av godstransporter på väg och ge långsiktighet för hela näringen samtidigt som systemet kan anpassas till svenska förutsättningar utan påverkan på fossila bränslepriser.”
