
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö riktar kritik mot regeringens tillsatta kommission i GP. Trots över 180 reformförslag saknas en analys av hur invandringen påverkat svensk ekonomi, skriver han, och får i sin analys medhåll av Timbros vd PM Nilsson.
Finansminister Elisabeth Svantesson tillsatte 2023 en statlig kommission med uppdrag att hitta vägar att stärka produktiviteten i Sverige.
Kommissionen, ledd av Clas Olsson från Ekonomistyrningsverket har nu presenterat sitt slutbetänkande – en 654 sidor lång rapport med 188 förslag. Något som Torbjörn Hållö, chefsekonom för LO, kritiserar i Göteborgs-Posten.
Torbjörn Hållö menar att rapporten missar den kanske mest avgörande faktorn för svensk produktivitet: den demografiska förändringen. Framför allt påpekar han att Sverige haft en väldigt hög invandring de senaste decennierna jämfört med hur det sett ut tidigare.
”Sverige har genomgått en dramatisk utveckling de senaste 30 åren”, skriver Hållö i Göteborgs-Posten.
Valt att undvika ämnet
Enligt Hållö har kommissionen valt att inte diskutera konsekvenserna av invandring.
I rapporten nämns ordet över 20 gånger, men i nästan samtliga fall handlar det om att förespråka ökad arbetskraftsinvandring - ordet flykting nämns inte en enda gång.
Hållö menar att invandringen från länder med låg eller ingen utbildningsnivå påverkat produktiviteten, men att frågan undviks av politiska skäl.
”1990 fanns det 1 441 personer från Somalia i Sverige – nu är siffran 66 864”, skriver Hållö i GP.
PM Nilsson backar upp
PM Nilsson, vd för tankesmedjan Timbro, instämmer i Hållös analys att den höga migrationen de senaste decennierna har påverkat produktiviteten men ofta utelämnas i ekonomiska analyser. Något han skriver i Dagens Industri.
”Sverige dras isär, och den del som inte hinner med är så stor att de nationella siffrorna blir låga”, skriver Nilsson.
Han varnar för att utvecklingen kan leda till långvarig låg tillväxt och minskad skattekraft om den inte möts med utbildning och arbetsmarknadsreformer.
”Hållö har rätt i att migrationen är den saknade faktorn”, skriver Nilsson.