I Norberg, Västmanland, har kommunen beslutat att riva området Bolagshagen i Kärrgruvan. Husen, byggda på 1950-talet, användes under flyktingkrisen 2015 som boende för asylsökande. Då fylldes de nästan 90 lägenheterna till bristningsgränsen.

När Migrationsverket slutade hyra började förfallet. Antalet boende sjönk kraftigt, och värden försökte utan framgång locka nya hyresgäster. Enligt Hem & Hyra uppgick hyrorna från Migrationsverket mellan 2016 och 2024 till nära 19 miljoner kronor.

När fastighetsägarna hotade att sälja till privata aktörer, vilket kunde ha lett till så kallad social dumpning, valde kommunen att ingripa. Norberg betalade 14,6 miljoner kronor – trots att en tidigare värdering visade noll i marknadsvärde.

– Vi vill inte chansa. Det finns ingen seriös privat aktör som vill köpa det här, säger kommunalrådet Johanna Odö (S) till tidningen.

En tidigare hyresgäst, Michaela Schmidt, är kritisk mot kommunens agerande.

– Om man väntat ett tag hade Bolagshagen gått i konkurs. Då skulle kommunen ha kunnat köpa området för en krona, rivit de flesta hus och låtit oss som vill bo här stanna kvar. I stället har vi bussats runt som boskap, säger hon till Hem & Hyra.

Kommun ser ingen utväg

I Ljusnarsberg, i Bergslagen, står Centrumhusen i Ställdalen övergivna och vandaliserade. De drevs en gång som asylboende och gav fastighetsägarna miljoninkomster från Migrationsverket. I dag är byggnaderna sönderfrusna, med krossade fönster och plåtar som lossnat från taken.

– Det är ganska vidrigt att privata aktörer kunde sko sig på flyktingkrisen. I samma sekund som det inte gick att tjäna pengar försvann fastighetsägarna från orten, säger kommunstyrelsens ordförande Natalie Hart (S) till Hem & Hyra.

Hart ser ingen annan lösning för kommunen än att själv betala rivningskostnaden.

– Nej, säger hon kort till tidningen om möjligheterna att slippa kostnaden.

Rivna hus i Ludvika – ersätts av gräsplätt

Ludvika kommun har redan hunnit riva tre slitna bostadshus i Fredriksberg. Husen, som byggdes på 1950-talet och användes som asylboende 2015–2017, köptes av kommunen för 550 000 kronor och revs på kommunens bekostnad. Totalkostnaden blev drygt två miljoner, något lägre än budgeterat, enligt Hem & Hyra.

– Jag skulle vilja ha ett regelverk som inskränker äganderätten när man missköter en fastighet på det grövsta. Det handlar inte bara om pengar. Folk bor under förfärliga förhållanden, säger Håge Persson (M), ordförande för det kommunala bostadsbolaget Ludvikahem, till tidningen.

Enligt Hem & Hyra har Migrationsverket betalat 9,2 miljarder kronor i hyror till olika aktörer sedan 2016. Men när behoven minskade lämnades många byggnader åt sitt öde. Kommunerna står nu med både sociala och ekonomiska konsekvenser – och notan landar till slut hos skattebetalarna.