Stödet för det höjda återvandringsbidraget är störst bland utrikesfödda som bott i Sverige i fem år eller mindre. ”Vissa personer, särskilt nyanlända, ser det ur ett pragmatiskt och ekonomiskt perspektiv”, skriver Järvaveckans vd Ahmed Abdirahman i ett mejl till Bulletin.
På onsdagen presenterades en undersökning från Indikator Opinion, beställt av stiftelsen Järvaveckan, om inställningen till återvandringsbidraget. Resultatet visade att 46 procent av utrikesfödda som bott i Sverige mellan ett och fem år, oavsett bostadsområde, är positiva till den kraftiga höjningen.
Nu utvecklar Järvaveckans vd och grundare Ahmed Abdirahman sin syn på resultatet.
”En möjlig förklaring är att när människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ”, skriver han till Bulletin.
Osäkerhet en central faktor
En annan, och kanske starkare förklaring, menar Abdirahman, är den osäkerhet som många nyanlända lever i.
”Om du har kommit till Sverige från ett land utanför Europa, i ett samhällsklimat där migrationspolitiken har lagts om ordentligt och reglerna ändras nästan dagligen, lever du i en stor och ständigt närvarande osäkerhet”, skriver han.
Abdirahman betonar att stödja ett förslag inte är samma sak som att själv vilja utnyttja det och lämna Sverige.
Pragmatisk syn hos vissa grupper
Varken Järvaveckan eller opinionsinstitutet Indikator hade väntat sig att personer med utländsk bakgrund skulle vara positiva till förslaget.
”Många skulle nog tro att den här gruppen skulle reagera negativt på ett förslag som lätt kan uppfattas som en politisk signal. Men vår data visar precis tvärtom”, skriver Abdirahman till Bulletin.
Han tror att skillnaden handlar om hur olika grupper tolkar förslaget – antingen som en politisk symbol eller som ett praktiskt erbjudande.
”Vår data tyder på att vissa personer, särskilt nyanlända, ser det ur ett pragmatiskt och ekonomiskt perspektiv”, skriver han.
Lågt stöd nationellt
Som integrationsåtgärd menar Abdirahman att förslaget har begränsat stöd. Undersökningen visar att 38 procent av svenskarna tycker att höjningen är dålig, medan 27 procent tycker den är bra.
Även bland Tidöpartiernas väljare råder skepsis. Knappt var tredje väljare hos Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna anser att förslaget är dåligt, visar undersökningen enligt Abdirahman.
