Facebook noscript imageHjort: Northvolt och pensionspengarna - vem är ansvarig?
Opinion
Hjort: Northvolt och pensionspengarna - vem är ansvarig?
Begicks det brott eller andra felaktigheter när AP-fonderna investerade i Northvolt? Foto: Jonas Westling/TT
Begicks det brott eller andra felaktigheter när AP-fonderna investerade i Northvolt? Foto: Jonas Westling/TT

Nästan sex miljarder från AP-fonderna kan ha gått upp i rök i Northvolts konkurs. Besluten kring investeringar tycks strida mot regelverket. Frågan är då - vem är ansvarig, och har det begåtts något brott?

Redan 2023 granskade Riksgälden Northvolt och varnade för riskerna med bolaget. Myndigheten var bekymrad över både finansieringen och förseningarna. Eftersom en stor del av finansieringen skedde via lån fanns en viktig tidsfaktor: lånen växer tills bolaget börjar generera intäkter.

Ett annat orosmoln var den totala bristen på erfarenhet inom batteribranschen. Idén var spännande, men kunskapen om hur man faktiskt bygger och driver fabriker saknades. För många anses kunskap vara viktigt.

Riksgälden sänkte Northvolts kreditbetyg. Trots det beviljades bolaget en statlig garanti på 15 miljarder kronor – en garanti som dock aldrig betalades ut. Northvolt lyckades nämligen inte uppfylla de villkor som krävdes för utbetalning.

Samtidigt, i en annan del av det offentliga Sverige – AP-fonderna – såg man något helt annat. Northvolt var inte bara spännande, utan betraktades som framtiden. Nästan sex miljarder kronor investerades därför i bolaget – sex miljarder av våra pensionspengar. Pengar som är avsedda att trygga livet för äldre människor när de inte längre kan arbeta.

Northvolt var en så riskfylld investering att den egentligen låg utanför vad AP-fonderna enligt lag fick investera i. Men om man är aktivist och verkligen, verkligen vill – kanske det finns ett sätt att kringgå det som är förbjudet men lockande?

Lagen som reglerar AP-fondernas investeringar ”moderniserades” – som det så fint heter. Trygga och stabila sätt att spara och förvalta pengar skulle bli mer ”spännande”. Fonderna fick visserligen inte själva investera i onoterade bolag, men kunde delta i riskkapitalbolag som i sin tur gjorde det.

Det fanns dock en hake: AP-fonderna skulle vara passiva investerare och inte ta operativt ansvar. De fick alltså inte direkt besluta att investera i Northvolt – men de kunde vara delägare i ett bolag som i sin tur tog det beslutet.

Några kreativa personer hittade en lösning. Fonderna köpte ett lagerbolag och ett kommanditbolag. Tiden mellan köpen och investeringen i Northvolt var mycket kort – så kort att en gedigen analys knappast hunnit göras.

SVT:s granskning visar att dessa bolag i princip är tomma på allt – utom pengar. Ingen verkar arbeta där. Syftet tycks ha varit att runda lagen. SVT skriver:

”I styrelsen för riskkapitalföretaget har AP-fonderna satt sina egna tjänstemän, som där har fattat beslut om investeringen. Detta alltså samtidigt som AP-fonderna inte får fatta investeringsbesluten enligt lag.”

Det finns flera viktiga och intressanta frågor att ställa. Men för enkelhetens skull – låt oss börja bakifrån.

Den dåvarande finansministern och nuvarande S-ledaren, Magdalena Andersson, har lovordat Miljöpartiets arbete för satsningarna i Norrland, däribland Northvolt. Det var också under Anderssons tid som lagen om AP-fondernas investeringar lättades upp.

Nu är Andersson kallad till Konstitutionsutskottet (KU) för att förklara sitt agerande. Hon hävdar att hon inte bär något ansvar, utan att allt ansvar ligger hos Miljöpartiets Per Bolund – som då var ansvarig minister. Politiskt ligger ansvaret sannolikt någonstans mellan dem.

Nästa fråga är om någon politiker aktivt drev på AP-fonderna att investera i Northvolt. Förekom påtryckningar? Kände fonderna sig tvingade att hitta ett sätt att runda lagen?

Eller var det tjänstemän inom AP-fonderna som, i strid med reglerna, själva satte upp bolag i syfte att kringgå lagstiftningen och investera i något de inte hade rätt att investera i? Det är också intressant att granska hur högt upp i organisationen man måste gå för att kunna frigöra flera miljarder kronor. Rimligtvis är det ett beslut som tar månader och som kräver godkännande från mycket högnivå.

Detta borde bli ett rättsfall. Det behöver redas ut vilka turer som förekommit och vem som bär ansvar.

Om uppgifterna stämmer väntar ett långt och högintressant rättsfall. Tjänstemän som i flera pensionsfonder struntat i regler och lagar och förlorat nästan sex miljarder i en tveksam investering. Om spåren dessutom leder in i politiken blir det ett ännu större spektakel.

Att frågan tas till domstol är avgörande – av politiska, demokratiska och ekonomiska skäl. Men också för att markera något viktigt: om sex miljarder av pensionspengarna försvinner, måste någon hållas ansvarig. Har ansvariga personer brutit mot lagar och regler, måste de ställas till svars.

För inte ens i Sverige kan det vara rimligt att slösa bort sex miljarder kronor från pensionsfonderna – utan att någon straffas.

Läs även: Möt Trump med frihandel

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.