Arbetslösheten är envist hög och har varit det under hela mandatperioden. Det finns tyvärr en uppenbar risk att arbetslösheten inte sjunker särskilt mycket, även om konjunkturen vänder. Om regeringen inte i klarspråk börjar förklara läget för väljarna, så minskar chanserna till omval nästa år dramatiskt.

Idag är arbetslösheten koncentrerad bland personer med utländsk bakgrund. Och även om konjunkturen vänder så är det tveksamt om den kommer att falla särskilt mycket. Detta beror inte minst på automatisering och AI.

Flera av de jobb som under lång tid varit klassiska instegsjobb på arbetsmarknaden för både ungdomar och invandrare håller på att försvinna. Det gäller inte minst jobb inom dagligvaruhandeln och inom restaurangbranschen.

Redan idag har många expediter ersatts med obemannade kassor. De tiotusentals invandrare som försörjer sig genom att leverera mat eller paket via Foodora, Bring, Airmee och andra liknande företag kommer också inom en snar framtid att möta hård konkurrens från drönare.

Självklart leder också AI och automatisering till att nya jobb skapas. Att väverierna automatiserades på 1700-talet ledde inte massarbetslöshet, utan till lägre priser på kläder och större köpkraft för konsumenter – något som i sin tur skapade jobb utanför textilbranschen. Samma sak kan hända igen.

Problemet är att jobben som skapas inte nödvändigtvis går till samma demografiska grupper, eller samma geografiska områden, som jobben som försvinner. När invandrare i grupper där det inte är norm att arbeta blir av med sina jobb, ökar risken att de faller tillbaka i permanent bidragsberoende. De testade ju att jobba, det funkade inte, varför ens försöka igen? Den som har dåliga språkkunskaper har också generellt betydligt svårare att om- eller vidareutbilda sig.

Som att detta inte vore nog, så leder spänningarna mellan inte minst EU och USA till att många företag håller hårt i plånböckerna och avvaktar med den typ av investeringar som så småningom kommer att skapa framtidens jobb. Detta innebär dock inte att automatiseringen av existerande jobb helt stannar upp.

Den största skillnaden mellan den nuvarande automatiseringsvågen och de som skett tidigare är ändå att även många akademiker kommer att bli arbetslösa denna gång. När tidigare automatisering nästan uteslutande drabbat lågutbildade, så riskerar AI att skapa hög arbetslöshet bland anställda inom många akademikeryrken. Exempel på yrken som påverkas är journalister, jurister, data-analytiker, marknadsforskare och egentligen allting som rör grafisk design.

Även om nya jobb skapas på sikt, även inom de här branscherna, så brukar akademiker som jobbat eller utbildat sig länge för att arbeta inom ett visst område ha svårare att acceptera att det inte är möjligt.

Sveriges välfärdssystem gör det möjligt att i praktiken välja bort att omutbilda sig och söka arbete i andra branscher, något som kommer att bli ett stort problem. Redan idag har vi paradoxalt nog kompetensbrist i flera branscher samtidigt som arbetslösheten är hög, mycket på grund av att arbetslösa saknar incitament att omutbilda sig.

Teknologisk utveckling är, i synnerhet på lång sikt, något positivt. Sverige var ett av de länder som drog mest nytta av IT-revolutionen på 1990-talet, och med rätt strategi kan vi också ligga i framkant inom AI. Regeringen måste dock tala klarspråk om att vi inom en överskådlig framtid måste förvänta oss en högre arbetslöshet än vad vi är vana vid – särskilt bland dem med utländsk bakgrund.