När blir sex ett brott?

I det fjärde avsnittet av SVT-serien Hundarna finns en scen som fått många att reagera:

I scenen är en kvinna, spelad av Anitha Clemence, i sovrummet med sin man som är advokat och en av huvudkaraktärerna i serien. Hon initierar sex, men mannen försöker först avvärja situationen. Trots det fortsätter hon, lägger sig över honom och frågar skämtsamt: “Har jag ditt samtycke?”

Mannen svarar inte tydligt på frågan. Hon fortsätter ändå och börjar ha sex med honom. Under hela samlaget ligger mannen passiv, tills kvinnan får en orgasm.

Scenen väcker samtidigt en viktig fråga: hur svårt det ibland kan vara att i efterhand avgöra om ett sexuellt möte verkligen var frivilligt.

I verkligheten uppstår ibland situationer där två människor kan ha helt olika bilder av vad som hänt. Ofta finns inga vittnen, ingen film och ingen tydlig teknisk bevisning.

När sådana situationer prövas i domstol måste domstolen ändå ta ställning och avgöra om någon ska dömas eller frias.

Konsekvenserna kan bli förödande för den som döms, både personligt och socialt.

Just den frågan diskuteras i dag allt oftare i den svenska rättsdebatten. Samtidigt behöver den lyftas betydligt mer öppet och mer djupgående av politiker, lagstiftare och ansvariga inom rättsväsendet.

En sådan diskussion måste också innehålla en seriös konsekvensanalys av hur lagstiftningen fungerar i praktiken.

En lag som bygger på frivillighet

Sedan 2018 har Sverige en samtyckeslag.

Grundprincipen är enkel: sex ska vara frivilligt.

Den tanken har stort stöd i samhället. Ingen ska behöva bli utsatt för sex mot sin vilja.

Men i verkligheten är situationer mellan människor ofta otydliga. Sex sker nästan alltid utan vittnen. Det finns sällan film eller inspelningar.

Ofta saknas teknisk bevisning helt.

Det innebär att många sexualbrottsmål i praktiken handlar om en persons ord mot en annans.

Svag bevisning i många fall

En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar hur bevisningen ofta ser ut i våldtäktsmål.

I 28 procent av alla fällande våldtäktsdomar finns ingen teknisk bevisning alls.

I ytterligare 52 procent finns viss teknisk bevisning, till exempel skador, drogtester, inspelade larmsamtal eller sms.

Men i många fall säger sådan bevisning väldigt lite om den avgörande frågan: om sexet var frivilligt eller inte.

Det betyder att i cirka 80 procent av fällande våldtäktsdomar bygger domen i huvudsak på svag bevisning och berättelser från parterna, ofta tillsammans med stödvittnen som berättar vad någon sagt efteråt.

SE ÄVEN: Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser | Brå - Brottsförebyggande rådet

Mycket hårda straff

Samtidigt är konsekvenserna extrema.

Straffet för en våldtäkt är i dag minst tre års fängelse.

Dessutom utdöms ofta skadestånd på omkring 250 000 kronor eller mer.

Det innebär att en person kan förlora sin frihet, sitt arbete och sitt rykte för resten av livet.

Just därför ska beviskravet i svensk lag vara mycket högt.

Utom rimligt tvivel

I Sverige ska ingen dömas om skuld inte är bevisad utom rimligt tvivel.

Det betyder att domstolen ska vara säker innan någon döms.

Inte när det känns sannolikt. Inte när det verkar rimligt.

Utan när det är bevisat utom rimligt tvivel.

Det är en av rättsstatens viktigaste principer.

Samtidigt har kritiken mot hur dessa bedömningar görs i praktiken vuxit. Sverige har nyligen anmälts till Europarådet, med hänvisning till brister i rättssäkerheten i sexualbrottsmål.

En diskussion vi måste våga ha

Att diskutera rättssäkerhet betyder inte att man förnekar sexualbrott. De finns och de är allvarliga.

Men ett rättssystem måste klara två saker samtidigt: att döma skyldiga – och att skydda oskyldiga.

Om människor börjar känna att någon kan dömas utan stark bevisning riskerar tilliten till rättssystemet att försvagas.

Och när tilliten försvinner förlorar alla.

Därför måste vi våga prata öppet om hur samtyckeslagen fungerar i praktiken. För i ett rättssäkert samhälle ska friheten aldrig kunna tas ifrån någon på svaga grunder.

En mamma

Nätverket Mannaminne