Facebook noscript imageDEBATT: ”Hästbajsdomen” – Domstolarna måste sluta leka hobbypsykolog
DEBATT: ”Hästbajsdomen” – Domstolarna måste sluta leka hobbypsykolog
Barnmisshandel är ett hemskt brott. Men stämmer anklagelserna? Foto: Susanna Persson Öste/TT
Barnmisshandel är ett hemskt brott. Men stämmer anklagelserna? Foto: Susanna Persson Öste/TT

En mamma har utsatt sina barn för fasansväckande övergrepp, men nu har rättvisa skipats. Eller? Det finns flera frågetecken att räta ut, och journalisten Lotta Varga misstänker ett rättsövergrepp.

I dagarna föll domen i Växjö tingsrätt. En mamma döms till fem års fängelse – trots att de barn som påstås vara utsatta själva förnekar att brotten ägt rum. De säger i stället att deras berättelser har påverkats av äldre syskon. Den förklaringen avfärdas av domstolen.

SE ÄVEN: Mammans terror mot sina barn i skräckhuset Ljungby

I stället väljer rätten att fullt ut anamma den berättelse åklagaren målat upp: bilden av ”den onda modern”. Detta sker trots att inget av de fyra målsägandebarnen vill styrka åtalet.

SE ÄVEN: Mamma döms – straffade barnen med hästbajs, och hundbur

Bevisningen består huvudsakligen av berättelser, tolkningar av SMS och chattar samt en skoluppsats skriven av ett äldre syskon som själv uppger att han aldrig haft en fungerande relation till den nu dömda mamman. Någon teknisk bevisning, medicinsk dokumentation eller utomstående vittnesmål som styrker åtalet redovisas inte, om man läser noga.

SE ÄVEN: Barn låstes in i hundbur – nu döms mamman – Kvartal

Karaktärsmord

Åklagarens vittnen har kallats för att svartmåla den tilltalades karaktär. Detta trots att vi säger oss inte ha karaktärsmål i Sverige. Man ska inte bli dömd på grund av sin personlighet, utan enbart för det som är styrkt gällande brotten.

SE ÄVEN: Låste in barn i hundbur och kastade bajs – kvinna döms för grova kränkningar | SVT Nyheter

I den 225 sidor långa domen löser tingsrätten detta genom psykologiska förklaringsmodeller. Mamman beskrivs som manipulativ, vilket gör att alla vittnen som talar till hennes fördel anses duperade och därför lämnas utan avseende. De barn som nekar att ett brott begåtts påstås lida av lojalitetsbindning till mamman – deras uppgifter ges därför inget värde.

SE ÄVEN: Låste in barn i hundbur och kastade bajs – kvinna döms för grova kränkningar | SVT Nyheter

Det anmärkningsvärda är att denna lojalitetsanalys endast tillämpas i en riktning. Möjlig lojalitet gentemot den anmälande pappan eller de äldre syskonen problematiseras inte alls, trots att polisanmälan gjordes först när mamman ansökte om ensam vårdnad.

SE ÄVEN: Åtalet: Kvinna låste in barn i hundbur

En vårdnadstvist har därmed förvandlats till ett omfattande brottmål. Hittills har processen kostat skattebetalarna omkring 3,2 miljoner kronor – enbart i advokatkostnader. Domen framstår mindre som en objektiv prövning och mer som ett försök att i efterhand motivera ett redan fattat beslut, inte bara i strid med den tilltalades nekande utan också i strid med vad de påstådda offren själva uppger.

Ingen granskning

Ingen verkar ha granskat domen eller förundersökningen kritiskt. Medierna rapporterar utan att ifrågasätta om påståenden om hästbajs, skafferier och hundburar. Inte en enda grundläggande fråga om bevisning, rimlighet eller proportionalitet. Den dömda mamman eller hennes ombud ges inget utrymme. Domen behandlas som om den per definition är en objektiv beskrivning av verkligheten.

Ingen ställer heller frågan om våra domstolar är utbildade att bedriva avancerad psykologisk analys. När berättelser och antaganden tillåts ersätta faktisk bevisning urholkas rättssäkerheten. Om de påstådda gärningarna hade ägt rum borde rimligen spår finnas: dokumenterade skador, vårdkontakter eller andra objektiva omständigheter. Avsaknaden av sådan bevisning borde väga tungt när straffet är fem års fängelse.

Rättssäkerhet

Förhoppningsvis kommer hovrätten att göra det som hittills uteblivit: granska både domen och förundersökningen kritiskt. Det finns skäl att ställa svåra frågor om hur barn hanteras i komplexa familjemål, hur många förhör som är acceptabla, och när myndigheters agerande riskerar att i sig bli ett övergrepp.

Men den kanske viktigaste frågan blir: räcker det verkligen med berättelser, tolkningar och psykologiska antaganden för att döma en människa till ett mångårigt fängelsestraff?

SE ÄVEN: Låste in barn i hundbur – kvinna döms till fem års fängelse

Om svaret är ja, då har vi ett betydligt större problem än en enskild dom. Då handlar det om rättsstatens grundvalar – och om medias ansvar att faktiskt granska dem.

Lotta Varga

Journalist och författare

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu