Antalet fångar har nästan fördubblats på tio år och Sverige har aldrig haft så många intagna som 2024. Beläggningsgraden har nått 131 procent och antalet nyintagna är det högsta på 28 år. Brottsförebyggande rådet avslöjar att anstalterna knakar i fogarna.
Siffrorna från Brottbekämpande rådet (Brå) visar på en dramatisk utveckling inom svensk kriminalvård. Fångtalet har stigit kraftigt - på bara tio år har antalet intagna nästan dubblerats. Den 1 oktober 2024 satt totalt 8 206 personer i fängelse - 593 kvinnor och 7 613 män. Det är en ökning med 17 procent jämfört med samma datum föregående år.
Än mer slående är den långsiktiga utvecklingen. Från 2015 till oktober 2024 har fångtalet stigit med 91 procent, visar Brås statistik över kriminalvård 2024.
Värsta situationen sedan 1996
Under 2024 påbörjade 11 812 personer en fängelseverkställighet. Siffran är den högsta sedan 1996 och innebär en uppgång på 11 procent från året innan.
Utvecklingen visar en tydlig vändning efter en period av nedgång. Antalet nyintagna minskade fram till 2017, men därefter har trenden vänt uppåt kraftigt.
Situationen på anstalternas ordinarie platser är akut. Beläggningsgraden har nått 131 procent under 2024. I genomsnitt satt 6 570 personer i fängelse under året - 929 fler än 2023.
Straffskärpningar bakom ökningen
Charlotta Lindström, statistiker på Brå, pekar ut förklaringen till den dramatiska utvecklingen.
– Ökningen av antalet intagna på anstalt sedan 2017 förklaras främst av de straffskärpningar av grova brott som har skett de senaste åren, säger hon i rapporten från Brå.
Utvecklingen står i stark kontrast till 2018, då Brå började mäta beläggningsgraden. Då låg siffran på 92 procent.
Även om män utgör den absoluta majoriteten av de intagna, påverkas även kvinnor av utvecklingen. Av de genomsnittligt intagna under 2024 var 426 kvinnor och 6 144 män.
